Klockan tickar mot kvart i 9, och jag ligger redan i sängen.. Blev sjukt trött efter maten, så tänkte att det var lika bra att gå o lägga sig!

Dagen har varit rätt chill, och efter skolan drog jag, Michelle, Nadja, William o Parre till stan. Traskade runt tills jag skulle hem vid 4 och sen jag kom hem har jag knappt gjort nånting..

Såhär sur känner jag mig just nu.
Har ont i magen hela tiden, hostar som en galning, förkylning på g, skolfoto imorgon, huvudvärk, trött, elaka människor i klassen, haft sämsta dagen i skolan, osvosv. Sen drog jag o mami till affären för att köpa alvedon, självklart kommer vi hem och har köpt allt FÖRUTOM alvedonen, toppen!

Knäppte några outfitbilder förut, men ingen blev speciellt bra, då humöret var botten, så skippar dom. Hade iallafall på mig min långkjol och en vinröd myströja. Har också färgat håret ikväll, för min utväxt var ganska tydlig.. Nu ska jag sova och hoppas på att jag mår bättre imorn, godnatt!

Haft en görbra dag med bästa klassen! Vi åkte med buss till Nävekvarn för att bada, grilla och ha det allmänt bra. Vädret var på topp och det var jättevarmt, dock var det inte lika varmt i vattnet, men ändå var det flera stycken som envisades med att bada. Knäppte säkert över 300 bilder idag, haha. När klockan var tio i ett tog vi bussen till bt och jag traskade runt på stan med mina vänner tills min buss kom. Och för er som vill veta börjar jag bli förkyld. Ont i halsen och konstant hostande, grrreat!

För övrigt har skolstarten börjat riktigt bra, och det är super att få umgås med sin underbara klass igen ♥

Hallå kära vänner!

Klockan är tio och jag funderar redan på att gå o borsta gaddarna för att sedan dejta kudden. Ska upp halv 6 imorgon bitti, för att hinna med att göra allt som måste göras innan jag drar mot da school. Tycker på sätt o vis att det är riktigt trist att lovet är över, för jag har inte hunnit med allt jag ville göra.. Dock har jag saknat mina vänner så mycket, att jag faktiskt inte har något emot att komma tillbaka och satsa allt på 9an. Äldst på skolan, vilket betyder att man har ett lååångt år framför sig med massa fokus, uppmärksamhet och plugg. Kommer knappt ha tid för något annat framöver.. Alltså kommer jag kanske inte vara så bra på att uppdatera, men ska försöka så gott jag kan! Hoppas ni har haft en bra sommar, det har jag!

Fick tillslut dra till typ en festival för att lyssna på michelle och umgås med kompis. Träffade alla mina tjejer som jag inte sett på hela lovet, och det gjorde min dag. Självklart var Michelle bäst, och lila grym som vanligt! :)

Hade på mig svarta jeans, en vit tröja, militärjackan, converse och mitt korshalsband

Nej, denna dagen har gått åt till att städa. Tröttnade efter en stund, och dunsade ner i soffan där jag hänger hela dagarna nuförtiin. Känns som några dagar har varit flera månader, och efter den här helgen är det skärpning med laterier. Då börjar jag 9an och satsar på att gå ut med höjda betyg. Massa plugg, och mindre tid för vänner. Självklart ska det gå att klämma in dom lite här och där, men läxorna står först det här läsåret.

Nej, gott folk.. Ska gå och lägga mig nu, då det är dags att vända tillbaka på dygnet, så man slipper vara död på måndag när klockan ringer 06.00 Jappjapp! Godnatters!

Här får ni en outfit, som jag mer än gärna skulle traska runt i bland de färgglada löven i höst.

Klockan är snart 3 och jag är lika pigg som vanligt.. Men jag måste få skriva av mig lite här nu.

Jag är så himla trött på folk som ska vara ens närmsta vänner, som sedan när det kommer till nåt allvarligt, skämtar bort det. Anledningen till att jag skulle tagit en bloggpaus, var för att jag var med om en väldigt allvarlig olycka häromdan. Där jag bokstavligt talat kunde ha dött. Borde egentligen inte skriva om det här, men ska inte berätta några detaljer eller vad som hände.  Kände att det var så pass viktigt att berätta för mina närmsta kompisar. Det var kanske 3 stycken som brydde sig. Dom andra skrattade och sa "fyfan så kass du är", "skyll dig själv" eller som en av mina bästa kompisar säger åt mig: Ge dig förfan, det räcker nu, du säger så bara för att se om jag fortfarande bryr mig.
Men varför skulle jag skämta om något sånt allvarligt? Det är ju helt idiotiskt. Tell me if I'm wrong? 
Och självklart vet jag att jag får skylla mig själv, som gick med på att göra det! Men lite medkänsla kan du väl ha? 

Jag menar, visa att du bryr dig, för som bror och syster, brukar man väl göra det?

Jag var så himla tacksam för att jag faktiskt klarade mig, så jag får träffa min underbara familj och mina härliga vänner igen, men att sen få reda på att knappt nån bryr sig, det sårar en hel del. Jag vet inte om man skämtar bort det för att man inte vågar inse att det var så allvarligt, och vad som kunde hänt eller om man seriöst kan tycka att det är kul? Det vi gjorde, var så himla idiotiskt så det finns inte, så att både jag och mina vänner kunde ha dött. Men nu gjorde vi inte det, för vi hade en jävla tur. Gråtandes och i chocktillstånd försöker man förklara för sina vänner vad som hände, men dom skrattar en rakt i ansiktet. Och jag vet inte vad det är för vänner som gör nåt sånt? Jag själv, som bryr mig mer än något om mina nära och kära, skulle inte ens komma på tanken att skratta åt mina vänner, om dom berättar för mig att dom kunde varit borta för alltid, att dom kunde dött, eller blivit allvarligt skadade. Jag vet inte vad jag hade gjort, men jag hade blivit sjukt orolig iallafall. Jag hade brytt mig. 

Till exempel, hur kan man jämföra nåt sånt här med att döda folk på CoD? Call of Duty är ett spel, en fantasivärld där det går ut på att skjuta folk, och vissa verkar inte fatta att det inte är verkligheten. Och ja, det är dig jag pratar om. Du vet mycket väl vem du är. Ååååååh! Jag blir så irriterad, och sårad. Så ni förstår inte. 
Med "ni" menar jag ni som läser det här och känner igen sig. Ni som sårat mig, och som tror att det här är ett jävla skämt. Men det är det inte. Jag har sjukt ont i nacken, och har fortfarande ont i magen. Har haft det sen olyckan och det var 3 dagar sen nu.. Är väldigt glad att varken jag eller dom som var med mig behövde ligga på sjukhus nu, vilket faktiskt kunde varit möjligt. Sjukt besviken på er, som jag litade på, som jag trodde brydde sig. Som faktiskt stog min närmast, och som betyder allt för mig. 

Ni andra bloggläsare, förstår om ni inte fattar ett skvatt av det här, men det här inlägget var mest till mina "vänner". Tack och hej, leverpastej.

Följ min blogg med Bloglovin