Det här med att blogga när man knappt har orken till att gå upp ur sängen på morgnarna är ingen höjdare.

Jag har ingen lust att stressa ihjäl mig över att jag måste uppdatera er när jag inte ens har något att berätta om. Inget att säga. För det är typ så. Jag drar på mig ett fejkat leende, går till skolan och hoppas att dagen ska gå fort så jag kan åka hem, äta, gå och lägga mig och må dåligt igen. Sen börjar det om. Varje dag. Inget nytt händer, inget spännande, inget som är värt att prata om. Bara det samma gamla vanliga om elaka människor som vill se mig gå sönder, folk som sneglar på mig dömande för att dom tror dom vet vad som har hänt, röster som viskas bakom min rygg osvosv. Samma gamla vanliga. Och jag tänker inte sitta här varje dag för att skriva om allt skit som händer i mitt liv just nu, för det är personligt och något jag måste ta tag i på egen hand. Hoppas ni förstår.

Ta hand om er själva och varandra.

SHORT HAIR

Idag har det gått en vecka sedan jag klippte av mig håret,

Och jag måste säga att jag trivs jävligt bra i det, mer än jag trodde jag skulle göra.

RED LIPS

Skolvecka nummer tre är igång, september är här och somriga kläder övergår till stickade tröjor i fina färger och mönster.

Hösten, du är mer än välkommen.

Gick förövrigt till frissan häromdagen och klippte av mig mitt slitna hår. Känns kort, men bra.

 Tre skoldagar avklarade och det känns så galet bra. Känner på mig att dessa tre år kommer gå fortare än förväntat.

Sommarlovet är slut och första skoldagen avklarad. Känns bra.

Jag är så himla less. Less på människor, less på skitnack, less på rykten. Om jag bara hade kunnat hade jag flyttat så långt bort jag bara kan komma ifrån den här jävla hålan, där folk vet mer om dig än vad du själv gör.

Bara dra, lämna mig ifred.

STUNDER SOM VARIT.