Direktlänk till inlägg 15 juni 2011
kan bara säga att det skulle aldrig bli samma sak igen. aldrig.
jag skulle inte kunna bara fortsätta utan dig i nyköping. fattar du inte?!
asså gud, jag kan inte skriva mer för jag blir bara mig deppig och tårarna börjar komma.
men jag önskar att det jag har skrivit räckte, för att få dig att förstå, att få dig att stanna här med mig. du kanske kommer kunna gå vidare, men det kommer inte jag. för vem ska jag prata med när jag är ledsen, vem ska jag skratta med?
du säger "nu har jag ingen orka kvar".
Ger du upp så lätt? är det verkligen lösningen?
nej, det blir bara värre.
men jag antar, att om jag älskar dig, ska jag låta dig gå.
låta dig göra ditt egna val.
säger inget mer nu.