Direktlänk till inlägg 7 april 2011
igår sprang våran hund "zoe" bort. vi letade. vi ropade. vi väntade. efter 9 timmar polisanmälde vi det. vi ropade igen. vi letade igen. ingen zoe. en timme senare ringer polisen. mamma svarar. sen frågar hon: "är hon hel?" jag börjar skaka.. mamma brister ut i gråt. och jag vill inte veta vad som hade hänt. ville inte inse. sen hör jag mamma bortom mina tankar. "tåget tog henne". och tårarna bara börjar spruta ut. min hund, död? det kan inte vara sant. jag fattade det inte, kunde inte smälta det. jag grät oavbrutet i 2 timmar. mer än det. sen somnade jag.
vaknade mitt i natten och tänkte: det var bara en dröm ellen, det var bara en dröm.
sen var det morgon. och ingen zoe. jag börjar gråta igen. och nu sitter jag här med tårar i ögonen och ser knappt vad jag skriver. min, zoe.. tåget.. FAN!
Tierra's Unchain My Heart. 2008-10-11 ~ 2011-04-06.
hon fick bara uppleva 2,5 år av sitt ljuvliga liv, den här underbara hunden.
som jag älskar mer än nåt annat, för det gör jag. jag älskar dig oerhört mycket zoe.
R.I.P hjärtat ♥ - vi kommer aldrig glömma dig.